BlottadPrivat

Idag har jag verkligen fyndat. Jag har köpt något som jag inte trodde jag skulle investera i förrän min min son fyller 5 (nej jag har ingen son, men vill gärna ha någon gång i framtiden) och jag tror att min prinsessa Maya tre år kommer ha minst lika kul med denna som en grabb på fem bast.

Jag var med en polare till Biltema och kunde inte hålla mig när jag såg en radiostyrd bil av streetracing-modell.

Nu har jag äntligt fattat uttrycket.

Fick två annorlunda presenter på min födelsedag. Nämligen två fylliga bröst, vet inte riktigt vad man skall ha de till men de har varit intressanta på efterfester och det ser rätt sjukt ut om man stoppar dessa innanför tröjan, då de är rätt verkliga, eller ja, lika silikon bröst.

Vi hade dock lite grabbkväll med film och pizza ikväll, då en av mina polare avreagerade sig lite på ett av dessa gigantiska bröst. Genom att nypa tag i vårtan och spanka så hårt han kunde. (Måste varit någon avreaktion på sin tös, som han för övrigt kallar för "det lilla åskmolnet").

Dock så släppte hela vårtgården och dess innehåll visades. Det visade sig att det inte var äkta silikon utan något som liknande sylt... Jordgubbsylt. Så där har vi det... SYLTPATTAR!

Det har nu gått 10 år sedan man drack punköl i tratt, härjade vilt i villafester när föräldrarna ovetande var på semester. När man tyckte det var ascoolt med piercing, spraya busshållsplatser, ignorera skolan och ha byxorna vid knävecken.

Igår var allt som vanligt... Det var en återträff. Uppslutningen var inte den bästa, många valde att inte komma. Men där satt vi i två långbord, varav det ena bordet innehöll de som var "nördarna" och det andra bordet med oss... Vi coola, snygga "bra-iga" folket. Rätt sjukt, men på något vis så tycker man samma sak fortfarande utan att ens känna de som sitter vid det "nördiga" bordet då man inte ens pratat med dem.
Det fanns dock ett undantag, min nya idol! Samuel heter han, han är nästan 2 meter lång och ungefär 2 decimeter bred, glasögon och "Stig Helmer"-frisyr.
För tio år sedan blev han rappad med handukar i duschen och utfryst på rasterna av många av oss. Igår var han där, såg precis ut som för 10 år sedan. Han var där själv utan någon av de som brukade hänga med honom.
Vart sätter han sig då, jo vid vårt bord, det coola bordet. Han pratar med allt och alla, alla kommer fram och hälsar på honom. HAN ÄR COOL!
Hade någon gått tillbaka till mobbar typen och kaxat på honom hade jag gladerligen slagit in pannbenet på denne person. Vad gör man inte för att försöka bättra sitt beteende och försöka återgällda tidigare felsteg i livet...

Några bilder från kvällen (med enormt usel kvalité):

 Linda Larsson (on topp), Iris
 Linda, Iris, Anders Englund
Linda, Johanna.. (snacka om linslus vad gäller Linda)
Samuel, Iris och Englund
Urban, Micke Mattsson
Maria Dolk.

Med stor chock och en hel del av den svenska avundsjukan hjälpte vi en polare att flytta in i hans nyköpa HUS på Färjestad. Ärligt talat så var det han som man trodde skulle bli sist med seriöst förhållande och hus... Det var ju jag som var först med över gymnasiala studier, körkort och fast jobb och även kallad "Lill-gammal"  "- men jag är inte bitter.. "

Självklart är det hur kul som helst, och huset är verkligen jättefint och äntligen kommer jag inte längre bli skyldig att anordna midsommarfester som alltid ballar ur i mina föräldrars trädgård. Vi har ett nytt place, VILLA FEST! VILLA FEST! VILLA FEST! Hmm.. undrar hur hans flickvän reagerar när alkoholiserade personer tar deras källare i anspråk.

Vi började grisa ner redan igår kväll/natt.. och grisarna finns nu även på bild:
       
RASMUS GRIS       URBAN GRIS


THE BIG PIG... Vad skulle man göra utan telefon med kamerafunktion?

Undrar om det är många som går in och läser på min blogg p.g.a. Johans namn (johansvh.blogspot.com) i rubriken. Jag hade inte aning om vem denna mänska var, men jag tittade precis på TV4 Nyhetsmorgon där det var diskussion om krönikörer, bloggar och den svenska yttrandefriheten. Tydligen har den här Johan fått många påhopp och blivit trackaserad på facebook . Diskussionen handlade om att folk skriver hot och generella mobbingkommentarer och vad sajt-administratörerna skall göra åt det.
Om någon bryr sig om vad jag tycker så anser jag att det är rent sunt förnuft att låta folk tycka och skriva vad man vill. Om det sedan är hot så skall man kunna polisanmäla detta, då det är skribenten som ansvarar för vad som skrivs.

Om nu någon läser och skriver mobbingartade kommentarer eller liknande på exempelvis Johans eller Gynnings blogg så betyder det ju att kommentatören är intresserad av vad bloggarna skriver. Det är väl för fan inget att diskutera. Om du inte gillar vad någon skriver, läs det för fan inte då!

Jag lät Maya två och halvt år skriva ett blogginlägg, det kommer strax.. :-)

Jag kunde som sagt inte flyga inatt, trots mina ambitiösa försök. Usch det ser ut som jag varit i fight, men det var jag inte.. istället så ramlade jag raklång på väg hem från krogen (två gånger) inatt. Rättare sagt efter att jag köpt fyllemat.. usch vilka skrubbsår. Onödigt full jag blev igår, det är ju heller ingen raritet. Men jag älskar och vara bakfull, sjukt va? ;)

Har nog och göra med att jag slappnar av ordentligt då...

Jag har insett något väldigt tråkigt, en egenskap hos mig själv, en dålig sådan. Väldigt dålig...

Jag är aldrig nöjd, jag vill alltid ha mer, det spelar nog ingen roll av vad, av allt tror jag.

Jag har visioner, visioner som är så gott som ouppnåeliga. När jag väl lyckas med något, vi kan ta exempelvis jobbet, vilket är något som jag lägger osunt mycket energi på. Jag tänker på jobbet konstant, jag mår enormt dålig om jag inte lyckas genomföra allt jag tar på mig och jag har en tendens att ta på mig allt för mycket. Jag tar certifieringar, vilket man studerar till på sin fritid och jag är den mest certifierade i Värmland inom Microsoft. Men är jag nöjd med det... Nej! Det är det som är det sjuka, jag är ALDRIG nöjd. Det här är nog ganska vanligt att lägga för mycket energi på jobbet, men varför... vad spelar egentligen jobbet för roll och vad skall man prioritera att lägga energi på.

Jag är nog den mest komplicerade personen som finns att leva med... jag tycker enormt synd om min flickvän, är jag nöjd hemma tror ni... NEJ (och det gör att man sårar andra)! Men jag vill ju bli nöjd och nu när jag kommit till insikt om detta borde det vara enkelt att lösa och bara stanna upp. Vara nöjd med livet helt enkelt. Men det svåra är inte att få självinsikt och lära känna sig själv, det svåra är att förändra sig själv, hur fan gör man!?! Jag har viljan, men det återstår fortfarande att förändra.
Att förändra sig själv är nog det svåraste som finns...

Ni kan bara göra en sak för att hjälpa mig, håll tummarna!
Resten måste jag göra själv...

Förresten, finns det ett latinsk utryck för "Lära om sig själv", eller hur skriver man det på japanska/kinesiska? Jag skulle nämligen vilja ha det med i en planerat tatuering.
Jag har pratat om denna tatuering i flera år men inte fått tummen ur. Jag har bestämt att 2008 skall vara händelsernas år, där jag skall uppfylla alla de drömmar och visioner som går att uppfylla.

Over and out...